Några
undantag finns naturligtvis, så också i min släkt. Och det är så vi
kommer in på skolväsendet. Detta genom farfars morfars mormor Kajsa
Nilsdotter, född 1757 i Stora Bultebo och uppvuxen i Skuberget i
östra Tierps socken. Hon står som ”barnalärerska” i
husförhörsländerna på 1780-talet. Utan att ha fördjupat mig
alltför mycket i ämnet, inbillar jag mig att det inte var alltför
vanligt att kvinnor skötte undervisningen på 1700-talet. Det var
inte så vanligt att undervisning förekom över huvud taget.
1762
påbjöds att skolmästare skulle anställas i alla socknar, där
klockaren inte själv kunde sköta uppgiften, men regelverket var så
vagt att få skolor inrättades. Kungliga Majestätet anbefallde så i ett brev daterat 19 februari 1768 landsskolors inrättande i riket. Den 21 augusti samma år hölls allmän sockenstämma i Tierp.
Stämman
ville gärna biträda sagda yrkande men ansåg det alldeles för
litet med endast ett skolhus i denna vidsträckta socken, varför man
beslutade indela församlingen i tio skolrotar. Tierp får väl därför anses vara en av föregångarna i landet, med tanke på att det vid slutet av 1700-talet endast fanns totalt 150 fasta skolor i hela Sverige.
Även
Kajsas äldre bror Per Nilsson Forsbom, född 1750, tjänstgör som
lärare, och har titeln skolmästare i både Gåvastbo och
Fjällen i Tierp. Och faktiskt finns det ännu ett exempel på
pedagogiska pionjärer vid ungefär samma tidpunkt och på ungefär
samma ställe. Farfars mormors morfar Jonas Forslund, född 1761, var
skolmästare i Djupa och Korsbo i Tierp på 1780- och 1790-talet
innan han gjorde ytterligare karriär som fjärdingsman, bosatt i
Eskesta.
Källor:
Kyrkböcker i Tierp.
Sveriges Bebyggelse, Uppsala län del I, 1950, Bengt Ingmar Kilström.
Wikipedia: Folkskola i Sverige.
Källor:
Kyrkböcker i Tierp.
Sveriges Bebyggelse, Uppsala län del I, 1950, Bengt Ingmar Kilström.
Wikipedia: Folkskola i Sverige.