Kvinnor i historieskrivningen och skolväsendet i Tierp

Här på bloggen har det varit en väldig dominans av män. Det är absolut inget medvetet val, utan återspeglar bara hur dokumentationen ser ut från svunna tider. Kvinnor var döttrar, pigor, hustrur eller änkor. Bakom dessa till synes enkla titlar dolde sig enorma arbetsinsatser. Inte nog med att dessa kvinnor ofta var tvungna att ta hand om väldigt många barn, de skötte ju som regel allt arbete där hemma. Ibland verkligen precis allt, när männen var ute i krig eller tjänstgjorde på annan ort. Tyvärr finns det inte så mycket dokumenterat av kvinnornas gärningar. Mina inlägg som handlat om manliga smeder, soldater, riksdagsmän etc är en följd av att det är nästan uteslutande uppgifter om männens förekommanden som finns bevarade till eftervärlden.

Några undantag finns naturligtvis, så också i min släkt. Och det är så vi kommer in på skolväsendet. Detta genom farfars morfars mormor Kajsa Nilsdotter, född 1757 i Stora Bultebo och uppvuxen i Skuberget i östra Tierps socken. Hon står som ”barnalärerska” i husförhörsländerna på 1780-talet. Utan att ha fördjupat mig alltför mycket i ämnet, inbillar jag mig att det inte var alltför vanligt att kvinnor skötte undervisningen på 1700-talet. Det var inte så vanligt att undervisning förekom över huvud taget.

 1762 påbjöds att skolmästare skulle anställas i alla socknar, där klockaren inte själv kunde sköta uppgiften, men regelverket var så vagt att få skolor inrättades. Kungliga Majestätet anbefallde så i ett brev daterat 19 februari 1768 landsskolors inrättande i riket. Den 21 augusti samma år hölls allmän sockenstämma i Tierp.

Stämman ville gärna biträda sagda yrkande men ansåg det alldeles för litet med endast ett skolhus i denna vidsträckta socken, varför man beslutade indela församlingen i tio skolrotar. Tierp får väl därför anses vara en av föregångarna i landet, med tanke på att det vid slutet av 1700-talet endast fanns totalt 150 fasta skolor i hela Sverige.

Även Kajsas äldre bror Per Nilsson Forsbom, född 1750, tjänstgör som lärare, och har titeln skolmästare i både Gåvastbo och Fjällen i Tierp. Och faktiskt finns det ännu ett exempel på pedagogiska pionjärer vid ungefär samma tidpunkt och på ungefär samma ställe. Farfars mormors morfar Jonas Forslund, född 1761, var skolmästare i Djupa och Korsbo i Tierp på 1780- och 1790-talet innan han gjorde ytterligare karriär som fjärdingsman, bosatt i Eskesta.

Källor:
Kyrkböcker i Tierp.
Sveriges Bebyggelse, Uppsala län del I, 1950, Bengt Ingmar Kilström.
Wikipedia: Folkskola i Sverige.