Det var ett tag sedan sist jag skrev
här. Under den tiden har ett jubileum passerats; den 19 februari var det
100 år sedan min farfar föddes, en av världens snällaste
människor.
Jakten på hans förfäder går dock vidare. På
det raka fädernet har det tagit stopp onödigt tidigt, eftersom min
farfars farfars far är okänd. Jag har tänkt att med lite pusslande
och detektivarbete (och kanske lite tur) ska nog det här gå att
lösa i alla fall. Tack vare att två tremänningar till pappa har
DNA-testat sig (se 100-årig släktgåta avslöjad), har jag fått ett antal matchningar på
FamilyTreeDNA som säkerställt är ifrån min farfars fars sida.
Flera av dem har väl utredda släktträd, och överraskande många
har släkt nästan uteslutande i Västergötland. Eftersom min släkt
övervägande kommer från norra Uppland, kändes det lite udda att
upptäcka så mycket västgötar samlade på samma ställe.
Misstanken började komma att det kanske är på just farfars farfars
sida de kommer in.
En finess med att leta anor på det raka
fädernet är att det finns ännu ett verktyg att ta till: Y-DNA, som
ju enbart ärvs från far till son. Jag har länge varit ensam på en
egen gren på Y-DNA-trädet, inom haplogruppen I-M253. Den som har
legat närmast hittills har en uppskattad tid på 2700 år sedan våra
grenar möttes. Men så en dag nu i februari kom en Y-matchning med
genetic distance på noll, dvs det finns ingen skillnad i mutationer
på Y-kromosomen. Detta betyder att vår gemensamma förfader
förmodligen finns inom intervallet 300-1200 år, vilket eventuellt
skulle göra det möjligt att faktiskt kunna söka efter en gemensam
koppling i skriftliga källor. Den unika kvist på Y-trädet som vi
befinner oss har fått beteckningen I-Y11887.
Jag tog förstås
kontakt med denna matchning och frågade var denna persons
fädernelinje härstammade från. Jag visste nästan svaret innan det
kom: Västergötland. Faktum är att personen tillhör en stor och
aktiv släktförening med väldokumenterad forskning. På fädernet
kommer man tillbaka så långt som till 1500-talet.
Det som
pågår nu är att företaget Yfull tolkar min matchningspersons data
från Y-DNA-testet på djupare nivå genom att analysera STR (short
tandem repeats), som är korta sekvenser av DNA (t.ex. TATT) som
repeteras. Sannolikheten att två personer har samma antal repeterade
sekvenser är väldigt liten, och skillnaden i antalet antas vara
proportionellt mot avståndet i släktskap.
Om det skulle visa sig
att vår gemensamme förfader föddes för 500 år sedan eller
senare, börjar grävandet på allvar. Jag lovar att återkomma med
uppdateringar i frågan framöver.